onsdag 3 september 2008

Vad var det jag sa?

Ovanstående är ett uttryck man ofta får höra när man väljer att logga in på DI.se och följer börssnacket.

Det är lika underhållande, och irriterande, varje gång att läsa om dessa euforiska bedrifter som vissa människor lyckas med. Oftast handlar det om en enkel kommentar i stil med: "i morgon går aktien X upp. Se upp!". Skulle så bli fallet får man garanterat läsa min titel-rubrik senare under dagen. Skulle så bli fallet senare i veckan, eller kanske till och med månader senare, kan man snart se samma kommentar. Inget lyft i aktien så ser man sällan lyft i börssnacket från den initierande "tipsaren".

Skulle man anamma lite sannolikhetslära så är det ganska hög sannolikhet att aktie X någon gång faktiskt lyckas lyfta sig över den kursnivå som rådde vid påståendet att nu är det minsann köpläge. Så någon större bedrift kan man kanske inte prata om...

Jag vet inte vart jag vill komma med detta blogginlägg. För likt förbannat går jag varje dag in och lite snabbt tar mig igenom dagens inlägg i börssnacket. Kanske har jag en förhoppning om att en dag hitta någon som kan ge bara en kort motivering till sina påståenden. (Ja visst finns dom även där, men mängden skräpinlägg är onekligen överväldigande!).

För jag gillar onekligen tidningen. Och finns det något bättre när man varit frånvarande en hel dag från börsen, att dagen därpå köpa sig en ordentlig Latte och sätta sig med tidningen på något trevligt café och insupa vad som hänt under gårdagstimmarna? (Ja självklart finns det bättre saker, men jag vill påstå att det här ligger tämligen högt!)

Imorgon går förresten börsen upp! Motivering? Nej, vaför skulle det behövas?

Inga kommentarer: